Jag hoppas du mår bra, det är ingen överdrift när jag skriver hur tacksam jag är till Gud för dig. Själv upplever jag det som två parallella spår i mitt liv. Sorgen efter Carina är ena spåret. Någon sa att det tar ett år och det är sant. Därför att varje händelse som är knuten till en speciell tid på året, väcker minnen till liv. Inte bara födelsedagar och helger utan saker som första vårpromenaden. En märklig sak är våra Rhododendron, som blommat fantastiskt varje vår, i år har de för första gången inte en enda blomknopp.

Det andra spåret är arbetet för Jesus. Utmaningarna är många men också framgångarna. Det vi gjorde i Nepal är unikt och du är del av detta. Tillsammans når vi människor som ingen annan nått tidigare. En av dagarna när vi just landat med helikoptern, mitt i Himalayas djungler, fick jag nypa mig själv i armen. Herren har gett oss ett stort förtroende med medarbetare, resurser och favör med olika personer och myndigheter. Han utmanar oss att gå på vatten. Att sträcka oss så långt ut att det bara är Guds nåd som bär. Det var det jag blev medveten om den här dagen i Nepal, mitt i djungeln:

Just nu befinner vi oss ”på djupt vatten” därför att det vi gör nu kan inte en människa åstadkomma – det är ett mirakel från Gud.

När jag bad idag så kom just det ordet upp: Jesus kallar dig ut på djupt vatten. Att helt plötsligt befinna sig i nåden – den stund när du inser att detta inte är möjligt men ändå sker det – det är en hissnande upplevelse. Det är en underbar känsla att uppleva hur Guds kraft bär dig steg för steg på vattnet och du inser att du måste fokusera på Jesus, bara då kan du fortsätta att gå.

”Men”, säger du då, ”tänk om jag misslyckas?” Har du tänkt på att när Jesus kallade Petrus att han skulle komma till honom, gående på vattnet – då visste Jesus att han skulle sjunka! Trots att Jesus visste att Petrus skulle misslyckas, kallade han honom ändå!

Det är Herrens hälsning till dig idag. Bara för att du misslyckats, kan det ändå ha varit Jesus som kallade dig! Det handlar inte om att misslyckas, det handlar om att ta steget ut ur båten. När du faller, när det inte fungerar, när du sjunker kommer du inte att sjunka hur djupt som helst därför att Jesus är ju där, han drar upp dig igen.

Vad skulle du göra om du inte var rädd? Det är just det som rädslan stjäl ifrån dig.

När Jesus kom på vattnet sa han tre saker: ”Var inte rädda. Det är jag. Var vid gott mod” Det finns en fråga du behöver ställa. Inte vad andra tycker, om du klarar det, har tid eller resurser. Du behöver bara ställa en enda fråga och svaret på den, är avgörande:

”Jesus, är det du?”

Tack för vi får gå på vattnet tillsammans. Det vi gör nu, är ett mirakel och det Jesus nåd som bär.

I alla kärlek

Tommy