God morgon

Packar väskan och är på väg hem från Israel. Jag vet inte hur du har det idag, men oavsett vem du är eller vad du gör, så kan du inte stoppa tiden. Den startade i begynnelsen och varar tills Jesus kommer tillbaka. Men Gud har inte lämnat dig åt ditt öde. Han låter “tider och stunder skifta” så att hans syften förverkligas genom historien.

När Jesus undervisar om den yttersta tiden ger han oss liknelsen om de tio jungfrurna. Den är allvarlig och Jesus har alltid ett syfte och ibland har du hört liknelserna så många gånger att de förlorar sin sälta. Men tänk på att du förbrukar alltid olja! De fem jungfrurna som inte hade olja på sin lampa vaknade förvånat. Förstår du? När du är på jobbet, åker på semester, är sjuk, blir gammal, går igenom in kris – så förbrukar du olja. Din inre lampa lyser alltid! Det är inte så att du bara förbrukar olja på söndag förmiddag och att du sedan kan dra ner och köra på sparlåga. Du förbrukar alltid olja. Du kan koppla av med allt utom det som gör att du får påfyllning.

Målet med mitt liv är att få så många som möjligt med mig till himlen. Förstår du? Jag bryr mig inte så mycket om dina svagheter och felsteg, för mig är det viktigaste att du älskar Jesus, att du är en man eller kvinna efter Guds hjärta. Det är inte de perfekta som har oljan och det är inte de präktiga eller de som aldrig gör några större felsteg, utan oljan flödar som kraftigast i det hjärta som älskar Gud. Du kan ha semester, koppla av, ha trevligt med vänner, bygga ditt hus, göra karriär – det Jesus söker är hjärtat som i allt detta ändå tänker på Honom oavbrutet och i annat du gör, ändå lever ut Jesus. Som när du är nyförälskad. Oavsett vad du gör, så har du den nya förälskelsen i dina tankar. Den går inte att tänka bort.

När Jesus kommit tillbaka är det försent att ändra sig. Antingen är du med eller inte. Jag tror att du är med och jag ber varje dag att jag själv skall få nåd att få vara med. Ta det aldrig för självklart, utan lev varje dag som om Jesus kommer idag.

Till sist, jag tar med hela sista kapitlet från “Judarna – evighetens hjältar” som sommarläsning.

God morgon,
Tommy

DEN SISTA STRIDEN

Innan världshistorien går mot sin avslutning, den sjunde och sista tidsepoken, den messianska tiden, kommer världsopinionen ännu en gång att vända sig mot det judiska folket. Personligen värjer jag mig mot tanken, men en sista kraftmätning är förutbestämd och hur allt kommer att ske är svårt att förutsäga. Att det kommer att ske är däremot ofrånkomligt utifrån det ljus Bibelns profeter kastar över den yttersta tiden. Allt detta sker, lär Bibeln, i samband med att ”hedningarna i fullt antal har kommit in”. I Paulus brev till romarna citerar han Jesaja när han förutser, som han uttrycker det, ”denna hemlighet”:

 Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob. Och detta skall vara mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder. I fråga om evangelium är de fiender för er skull, men i fråga om utkorelsen är de älskade för fädernas skull. Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra. –Rom 11:25–29, jfr Jes 27:9 och 59:20

Det finns alltså en bestämd mängd människor, ett ”fullt” antal hedningar som kommer in i Guds rike. Denna ”nådatid” pågår fortfarande, det är den ”nåd” som är själva konsekvensen av den tidsålder vi nu lever i, att ett bestämt antal hedningar ska ”inympas” på det äkta olivträdet, Israel (se Romarbrevet 11). När Jesus undervisade lärjungarna om den yttersta tiden lyfte han fram samma scenario: ”Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade” (Luk 21:24). En dag i framtiden kommer denna ”hedningarnas tid” att vara fullbordad. Det finns alltså klart uttalat i bibelordet en bortre gräns då hedningarna inte längre har möjlighet att vända om till Gud, då den välsignelse Gud utlovade (se 1 Mos 12:1–3) genom Abrahams säd har nått alla folk. När allt detta sker, kommer hela Jerusalem att befrias. Man skulle kunna säga att tiden arbetar för det judiska folket, medan ”tiden” håller på att rinna ut för de hedniska folken.

Jerusalems tredje tempel

…så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. –2 Tess 2:4, jfr Dan 11:36

Många som är insatta i de bibliska profetiorna frågar sig i dag om det är rimligt att tro att det kommer att byggas ett tredje tempel. Islam tronar på tempelberget i Jerusalem och där det sägs att det judiska templet en gång låg finns i dag klippmoskén. Men templet låg faktiskt inte där! De gamla historieskrivarna berättar att det går en rät linje från Oljeberget in genom kung Salomos port till det allra heligaste, alltså själva centrum av templet. Det intressanta är att just där står inte klippmoskén! Det finns – och detta är anmärkningsvärt – ett utrymme på tempelberget som inte är bebyggt, och denna yta är just den plats varpå själva templet stod. Det finns i dag en rörelse i Jerusalem som har namnet ”det tredje tempelinstitutet”. De förbereder invigningen av det tredje templet. De har flaggor, horn, översteprästens skrud etcetera klart, men väntar på några återstående detaljer för att bland annat kunna återinsätta översteprästen i hans ämbete. En tredje punkt i sammanhanget är att tankar väckts om att bygga ett judiskt tempel, en synagoga på tempelplatsen. Detta togs upp i Camp David-samtalen som föregick den intifada som bröt ut 2001. En rationell politisk lösning på Jerusalemfrågan och ett möjligt framtida scenario är att tempelberget och Jerusalem blir alla religioners huvudstad och som ett förhandlingsargument erbjuds även judarna en bit av tempelberget, där det gamla templet stod!

En ny världsledare träder upp på historiens scen

Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt … med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade… –2 Tess 2:3–4, 9–10, jfr Dan 11:36

I den framtid då allt kulminerar kommer en världsledare att träda fram. En karismatisk person som tillsammans med många andra har en världsomspännande politisk handlingsplan för att komma tillrätta med de stora problem som hotar hela mänskligheten. En politik som är både demokratisk och totalitär på en gång. Där all objektiv värdegrund måste överges för att allt och alla ska kunna accepteras. ”Det är ju självklart”, kommer det politiska budskapet att vara, ”att om alla ska kunna acceptera alla, måste all exklusivitet upphöra, allt måste sammansmälta till en enda internationell gemenskap”. Under denna doktrin växer ett subjektivt samhälle fram, där ingen objektiv värdegrund kommer att få hävdas, därför att den nya politikens grund är att alla måste acceptera alla. I detta samhälle kommer Bibelns lära att utgöra ett stort hot, då den hävdar objektiva sanningar om en enda Gud och en enda väg till Gud. Den talar om värden som inte får rubbas och om vad som är rätt och fel.

I den religionssynkretism som denna ”nya tidens” politik förespråkar finns inte plats för religiös exklusivitet. Du kommer inte längre att kunna hävda att Bibelns Gud är den ende Guden och att alla andra religioner har fel! Argumenten kommer att framstå som ytterst logiska och rationella: ”Hur ska vi kunna få fred i världen om en religion tror sig veta bättre än alla andra? Alla har vi del av det gudomliga och alla religioner tillber samma gud”, kommer devisen för den nya världsreligionen att vara. En världsreligion, som å ena sidan erkänner alla religioner, samtidigt som alla underkänns.

I denna situation kommer framför allt två värdekonservativa rörelser att förföljas. Dels den sanna kristna kyrkan, vilken med livet som insats kommer att hävda att det bara finns en Gud och att vägen till honom endast går att finna genom Jesus. Den andra rörelsen är det judiska folket. Om de aldrig övergivit sin judiska identitet, sina historiska rötter eller den värdegrund Gud gav dem vid foten av Sinai berg för nära 3 500 år sedan, varför skulle de ge upp sin exklusivitet nu?

Jerusalem – en berusningens kalk för alla folk

Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring. Också Juda skall drabbas, när Jerusalem blir belägrat. Det skall ske på den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot henne. –Sak 12:2–3

Som en följd av det judiska folkets hårdnackade motstånd att absorberas av resten av världen kommer återigen antisemitismens mörka scenario att spelas upp. De krafter som verkade genom Farao, Haman och Hitler kommer att inkarneras i den yttersta tidens ledande politiker. Antisemitismen kommer att växa till, denna gång är den total och världsomspännande. Judarna kommer, som de alltid gjort, att vägra ge upp judendomen. Nitiskt kommer de att göra anspråk på Jerusalem som sin stad, de kommer att peka på löftena i Bibeln och hävda sin exklusivitet i Gud. I denna framtid kommer de politiska förhandlingarna om Jerusalem att bryta samman. I den nya världsordningen kommer Jerusalems status som alla religioners huvudstad att utgöra en hörnsten för världspolitiken och kanske till och med pekas ut som världens huvudstad. Alla folk vill äga Jerusalem och bli berusade av den dragningskraft staden tycks ha. Problemet är judarna. Så som de alltid gjort, ”genom eld och vatten”, kommer de hårdnackat att vägra ge upp sin exklusiva rätt till Jerusalem.

Nästa punkt på den politiska dagordningen

Den politiska lösningen blir att med militära medel framtvinga en lösning på ”judeproblemet”. Detta är en framtida utveckling som absolut inte bara är eskatologiskt flum utan, som jag bedömer det, mycket realistiskt utifrån en sund politisk bedömning. Redan i dag samordnas olika internationella militära aktioner mot regimer som av olika anledningar bedöms utgöra ett hot mot världsfreden eller starka politiska intressen. Redan i dag drivs också frågan om att göra Jerusalem till ett internationellt protektorat att förvaltas av Förenta Nationerna. Än är dock världsopinionen inte mogen. Men när de muslimska och asiatiska diktaturerna är tämjda och neutraliserade kommer frågan om Jerusalem och de religiösa spänningarna där att bli nästa punkt på agendan för en ny världsordning. Problemet är bara att det folk som alltid valt martyrskapet framför att ge upp sin exklusivitet kommer att göra samma val ännu en gång.

Då ska jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat

När Jesus satt på Oljeberget och gråtande såg in i framtiden sa han: ”Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn” (Matt 23:39, jfr Ps 118:26). I alla tider har kristna gjort anspråk på denna förutsägelse, men den är uttalad över det judiska folket. Beträffande den politiska kris som kommer att uppstå och leda till att Israel än en gång anfalls av främmande arméer har Sakarja förutspått ett fantastiskt gudsingripande:

På den dagen skall jag bestämma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. På den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset. Landet skall sörja, var släkt för sig: Davids hus och släkt för sig och deras kvinnor för sig; Natans hus och släkt för sig och deras kvinnor för sig; Levi hus och släkt för sig och deras kvinnor för sig; Simeis släkt för sig och deras kvinnor för sig, alla övriga släkter var för sig och deras kvinnor för sig. På den dagen skall Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet. -Sak 12:9–13:1

Om det politiska och militära kaos som kommer att vila över Israel, och då många dödas, skriver profeten Sakarja:… två tredjedelar skall utrotas och gå under, men en tredjedel skall lämnas kvar … De skall åkalla mitt namn och jag skall bönhöra dem. Jag skall säga: ”Detta är mitt folk.” Och folket skall svara: ”Herren är min Gud.” –Sak 13:8–9

Till sist kommer endast en utväg att kvarstå: att på samma sätt som deras anfadrar så många gånger gjort, ropa till Gud. Men inte bara till Gud, utan nu även till Messias, därför att allt då kommer att ha gått så långt att den antisemitiska mordanden brinner över hela världen och det enda som kan rädda det judiska folket är att Messias träder in i tiden. I denna tid av insikt, förkrosselse, bön och rop på förbundets Gud och att löftena om Messias ska infrias, kommer Sakarjas profetior att gå i uppfyllelse. Samtidigt som kriget rasar och rycker allt närmare kommer ett andligt uppvaknande att ske parallellt hos stora delar av det judiska folket. Den ”bönens och nådens Ande” som då utgjuts över Israel kommer att fylla folket med en innerlig längtan efter Gud! Synagogorna kommer att fyllas till bristningsgränsen på sabbaten och överallt kommer man att tala om Messias. Detta faktum att synagogorna fylls och att judarna, istället för att ge upp sin religiösa exklusivitet, tycks intensifiera sin gudstro än mer, kommer att kablas ut och in i alla hem över hela världen. Än en gång, en sista gång, blir judarna ett vittnesbörd om den ende Guden och Messias. I detta andliga uppvaknande kommer så Messias att uppenbaras för det judiska folket. För sitt inre upplever de hans närhet och hans väsen på ett andligt plan och de ser att Messias och den Jesus som romarna korsfäste för 2 000 år sedan är en och samma person. Nytt ljus kastas över profetiorna i Bibeln och allt kommer att bli uppenbart för alla som tror på Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.

Den sista striden

Tre gånger tidigare har politiska världsledare försökt utrota det judiska folket, men varje gång har Gud rest upp en frälsare, en ledare som tillsammans med många andra konfronterat honom och räddat folket i sista stund. Första gången var i Egypten, andra gången Babylon och tredje gången Tyskland. Det var Mose mot Farao, Ester mot agagiten Haman och på ett sätt kan man säga att det var Herzl mot Hitler. Det intressanta är att se sambandet mellan utrotningsförsöken och landet Israel. Varje utrotningsförsök skedde i samband med att judarna var på väg tillbaka till landet. Varför? Därför att det judiska folket har en dubbel frälsningshistorisk uppgift. Den första var att föda fram Messias, vilket skedde i Betlehem för 2 000 år sedan. Den andra är att ta emot Messias när han återigen träder in i världen. Detta är landets och folkets uppgift! Detta var kärnan i förbundet: ”i din avkomma”, utlovade Gud, ”ska hela världen bli välsignad”. Här ser vi ytterligare en paradox: det judiska folket som beskyllts för att vara mördare, konspiratörer mot mänskligheten, är motsatsen. De är hedningarnas räddning genom att de födde fram Messias, och de är världens framtid då de är utvalda att ta emot Messias när han återigen träder in i världen.

Frågan alla bör ställa sig är vilka krafter som har stått bakom antisemitismen. Vilken frukt har dessa krafter burit? Hur hade vår värld sett ut i dag om vi byggt vidare på de hedniska religionerna med deras krigarkultur, slavsamhälle, etcetera? Om inte den judiska etiken, moralen och värdegrunden brutit fram genom juden Jesus förkunnelse, hade vi då fortfarande haft änkebränning i Norden, upphöjt kejsare till gudar och spått i stjärnorna?

När tiden är inne för Messias att träda in världen kommer därför den sista striden att stå mellan de krafter som gjort så många människor så stor skada och den kraft som är alltings ursprung och framtida räddning!

Det sista utrotningsförsöket

En sista gång kommer hatet att byggas upp mot det judiska folket. Den här gången blir det allvarligare än någonsin. Den ledare som då kommer att agera kommer att göra det med mörkrets alla samlade krafter i en och samma person. Det är fullheten av vilddjuret som utan nåd gör ett sista desperat försök att förinta det folk som genom alla tider vägrat att tillbe honom och alltid hävdat att det bara finns en Gud. Det är Satan själv som gör ett sista försök att förhindra att de urgamla profetiorna går i uppfyllelse, att Messias bryter in i tiden och att en världsordning upprättas, där kärleken och sanningen är total.

I den stunden, när ondskans falskspel tycks ha förvillat världen och lösningen på ”judeproblemet” en gång för alla tycks gå mot sin fullbordan, kommer historien att ta en ny vändning en sista gång. Hela världen kommer att följa judarnas envetna kamp mot den samlade internationella styrka som sänts till och mot det judiska folket i Israel, för att i fredens namn befria Jerusalem. ”Härefter skall ni inte se mig” sa Jesus till sitt älskade folk, ”förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” På tv-apparater över hela världen kommer det att rapporteras om striderna och att den samlade världens styrkor står på kullarna utanför Jerusalem. När den sista striden börjar kommer synagogorna världen över att vara fyllda av judar. De vet att nu kan bara en enda sak rädda dem, och det är Messias. Överallt ber de bönen om Messias tillkommelse, ”Välsignad är han som kommer i Herrens namn.”

Då kommer allt att ske. När vilddjurets raseri är som störst, när världens ledare är som mest berusade av åtrå till Jerusalem och när den antisemitiska mordanden brinner som starkast kommer Gud att resa upp sin sista ledare och räddare. Denna gång blir det inte Mose, eller drottning Ester, eller journalisten Herzl. Därför att nu är tiden och stunden kommen då jorden är mogen. Över hela världen kommer man att uppfatta det, ett öronbedövande dån som bryter fram i tiden – en basun ljuder som alla kan höra, himlens krafter skakas och människosonens tecken blir synligt för alla. I Jerusalem kulminerar allt när Messias bryter in i vår dimension. Alla kommer att kunna se honom när han träder ner genom skyarna och ställer sina fötter på berget öster om Jerusalem, på Oljeberget (se Matt 24:29–31 och Jes 13:10).

Ty jag skall församla alla hednafolk till strid mot Jerusalem … Sedan skall Herren gå ut i strid mot dessa hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut … Då skall Herren, min Gud, komma och alla heliga med dig … Herren skall vara konung över hela jorden. –Sak 14:2–5, 9

Det judiska folkets frälsningshistoriska uppgift är fullbordad. De födde fram Messias, de ”gick genom eld och vatten” och visade sig vara ”värdiga” förbundspartners till den levande Guden. De höll ut, stod emot allt och alla och fick till sist möta den Messias de så länge väntat på. Nu går skapelsen in i sin sista epok, sabbatsvilan, och i detta tusenårsrike kommer det judiska folket att vara i centrum för det freds- och världsrike som utgår från judarnas huvudstad Jerusalem.

Det skall ske i den yttersta tiden att det berg där Herrens hus är skall stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Alla hednafolk skall strömma dit. Ja, många folk skall gå i väg och säga: ”Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds hus. Han skall undervisa oss om sina vägar, så att vi kan vandra på hans stigar.” Ty undervisning skall gå ut från Sion, Herrens ord från Jerusalem. Han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skall de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra och inte mer träna sig för krig.